I snart tre år har jag bloggat här, på den första bloggen som jag verkligen kände mig hemma på. Här lärde jag mig att koda själv, och verkligen göra det till min blogg.

Jag har skrivit om i stort sett allting i mitt liv här, både medgångar och motgångar. Ibland väldigt aktivt, ibland inte. Det är tråkigt att det ska ta slut, och att jag inte längre kommer kunna gå in här och läsa igenom mina gamla inlägg.

Nu har jag i alla fall gjort i ordning en ny blogg, som ni hittar här. Jag hoppas att inte så många tappar bort mig i flytten, och att jag kanske kommer kunna trivas nästan lika bra där som jag har gjort här.

Blogsome ska stŠnga ner. JŠvla skit. Hela bloggjŠveln fšrsvinner o jag fŒr bšrja pŒ nytt nŒgon annan stans. Jag som trivdes hŠr.

FŒr inte alls lust o blogga mer nu om jag ska vara Šrlig…

Håller på att kolla igenom alla mina sparade bloggar, och inser att jag inte längre har så många jag följer. Så nu gör jag därför en efterlysning efter intressanta bloggar.

Vore snällt om ni kunde dela med er av era favoritbloggar

Det har varit en ganska lugn helg. I fredags blev det till läkaren, igen, urinvägsinfektion, igen… Blir sÃ¥ trött.

I övrigt har jag varit i Färgelanda o umgåtts med familjen o bara tagit det lugnt har varit mysigt.

Det har varit en ganska lugn helg. I fredags blev det till läkaren, igen, urinvägsinfektion, igen… Blir sÃ¥ trött.

I övrigt har jag varit i Färgelanda o umgåtts med familjen o bara tagit det lugnt har varit mysigt.

Igår bar det av till Göteborg för mig och P efter jobbet. Det var bio som gällde, Twilight faktiskt. Har inte sett någon av de andra filmerna på bio, så det var roligt att få se den på det sättet också. Tyvärr var det ju så längesen jag såg de andra fimerna. (bara sett dem en gång var, o de var när var och dem var nya) men det gick bra ändå. Filmen var faktiskt riktigt riktigt bra.

Det var en bra kväll over all, även om det blev himla sent. O visst försov jag mig lite idag, tyvärr. Fast med betoning på lite. Ingen skada skedd.

Idag har jag dock en så fruktansvärd huvudvärk så jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Jag är med och tävlar om det här

Håll tummarna för mig

Jag har sedan många år tillbaka velat gå ner i vikt, något annat ska jag inte säga, för det är sanningen. Istället så har jag, av olika anledningar, gått upp ganska mycket under de senaste två åren, och det vet jag också om. O om jag inte hade vetat om det, så hade jag snart fått veta det med tanke på hur mkt och hur många som påminner mig om det varje dag.

Varje dag när alla runt omkring en pratar om hur de inte kan äta en bulle utan att gÃ¥ till gymet och träna bort det. Varje gÃ¥ng man tar en chipspÃ¥se frÃ¥n hyllan i affären och fÃ¥r blickar hela vägen till att man packar ner den i en pÃ¥se i kassan, alla medlidande leenden man fÃ¥r frÃ¥n hurtiga personer som springer samma runda jag brukar gÃ¥ om kvällarna. Men det här kan jag stÃ¥ ut med. Jag fÃ¥r “skylla mig själv” som ser ut som jag gör. Jag gillar det inte, men jag har accepterat det. Det jag inte accepterar, och aldrig heller kommer göra är när det kommer frÃ¥n de personerna som man ska fÃ¥ vara trygga med, som ska ta hand om en och som man ska kunna lita pÃ¥ och se upp till.

Jag har de senaste tre (?) åren fått kritik (ja, kritik) när jag varit på ungdomsmottagningen då jag är, jag citerar: För tjock för att kunna få p-piller. Ja, så har de sagt till mig, rakt i mitt ansikte. Jag gick hem efter besöket, utan några p-piller och med stigande ilska. Efter jag kollat upp lite visar det sig att andra människor, som till och med väger mer än mig kan få det utan några problem. Dessutom pratade jag med en inom sjukvården, som sa att det sättet jag behandlats på egentligen var fog för anmälan från min del.

Med mitt nyfunna kunnande och självförtroende stegade jag ännu en gång in på ungdomsmottagningen och hamnade hos samma barnmorska. Denna gången hade hon en praktikant med sig När jag berättade mitt problem och förklarade vad samma person sagt till mig tidigare ang detta låtsades hon inte veta någonting o sa att de var självklart att jag kunde få piller. Med mig i handen fick jag recept på ett års cerazett (stavas?)

Nu när jag skulle fylla på mitt recept på samma ställe, ficck jag en annan barnmorska men samma mottaganade. (dock inte lika byrskt, utan lite mer finkänsligt)

I’m all for viktminskning för hälsans skull. Men ska det verkligen ske för att mÃ¥r dÃ¥ligt över att folk säker att man är för tjock? Ska det inte ske för att man isf är motiverad att gÃ¥ ner i vikt för att man vill mÃ¥ bättre och orka mer? Ska man verkligen drivas till det för att man mÃ¥r dÃ¥ligt över att människor hela tiden talar om för en att man inte duger som man är?

Samtidigt ligger det på samma mottagning broschyrer om självförtroende och mobbning.
Bara jag som finner det ironiskt?

Idag åkte jag och Beckah skridskor, eller försökte iaf Det var första ggn jag åkte på jääääääääääättelääänge, så jag hade liksom tappat alla skills, fast fick allt grepp om det efter ett tag Så det blir att åka tillbaka fler ggr, kul var det iaf!